Jag - En raggsocka

Alla inlägg den 31 oktober 2009

Av Rauđur - 31 oktober 2009 17:30

Idag när vi fått springa lite på "springrundan" så gick vi tillbaka till stallet. Där band matte upp mig i stallgången och jag fick mitt varma goa fleecetäcken på mig. Efter en stund kom hon med den där pallen som jag i förra veckan tyckte var lite "läskig" och ställde den bredvid mig. Sedan började hon kliva upp och ner, upp och ner på den en stund, medan jag fick lite fler äpplen. Hon lutade sig över mig och reste upp sig. Första gången lyfte jag huvudet lite oroligt men då pratade matte bara lugnt med mig och jag fick snart fler äpplen. Sedan lutade hon sig över mig igen och reste upp sig över mig. Jag tittade bara lite undrande på henne, men bekymrade mig inte så värst mycket efter ett par gånger. Sedan kom Jerrys matte och gjorde samma sak på mig. Men nu visstte jag ju att inget var farligt så jag bara stod snällt och tog emot äpplena som hon gav mig. Sedan tog matte på mig grimskaftet och Jerys matte satte sig på mig. Hon var så försiktig och lugn så det gick bra och jag stod still. Jerrys tod bredvid och hummade lite. Han pratade med mig han med. Sedan började matte uppmana mig att gå framåt med Jerrys matte på ryggen. Inga problem. Hon lutade sig lite över min hals och klappade och pratade hela tiden lugnt med mig. Lite då och då fick jag äpplen av henne också. Matte som ledde mig pratade också lugnt och lågt med mig och gav mig lite äpplen då och då. Det var gott. Vi promenerade i stallgången (som är bred och lång som få). Sedan fick jag stanna och vända och gå tillbaka. Inga problem, det har vi ju gjort förr. Vi gick några vändor fram och tillbaka innan matte så bad mig stanna, stå still och lät Jerrys matte kliva av mig. Hon var så lugn och fin så dte var inte alls läskigt. Efteråt fick jag havre av matte och Jerrys matte och sedan fick jag komma in i min box och äta kvällsmat. Den bestod av betfor och hösilage. Det var inte alls dumt det.


     

Av Rauđur - 31 oktober 2009 15:45

Idag fick jag komma in från hagen in i stallet tillsammans med några av kompisarna. Men istället för att följa med flocken så vändemin matte mig och vi gick mot stallet !

Jag försökte att sakta ner men en följer ju ledaren så jag bestämde mig för att hänga med och se vad som hände. Hon gick fram till en bil och öppnade bakluckan. Matte tog ut en kamera (ni vte en sån där som blixtrar stup i kvarten) och stoppade dne i sin jacka. Nyfiken som jag är så måste jag ju stoppa in mulen i bakluckan också och se vad som fanns där. Gissa om det luktade gott där ! Det fanns en hel påse med äpplen i den och jag trodde naturligtvis att det bara vara att ta för sig. Glömde bort att kompisarna hade gått iväg från oss. Matte bromsade mig lite och gav mig ett av äpplena, sedan sa matte att vi skulle spara resten, men jag kände och såg att hon stoppade fickorna fulla med äpplen, så det var ju ingen tvekan om vem jag skulle vara kompis med ! Sedan stängde hon bakluckan och vi vände och följde efter den andra flocken som jag just kom på hade gått i förväg.

När jag gick utmed staketet så började Gletta, som inte fick följa med för hon var på dåligt humör tydligen enligt matte, då började hon att först trava sedan började hon galoppera utmed staketet och försökte locka mig till att springa också, men matte höll i mig och bromsade mig, och jag har förstånd nog att inte bråka med en ledare, så jag följde om än rätt fort med när Gletta sprang utmed staketet. Vid något tillfälle kom jag nog för långt framför matte för hon tog och "boxade till mig" ordentligt vid bogen. Sedan höll jag mig på plats kan jag lova, men jag blev lite ivrig och började (enligt matte) tölta fram för att komma fram fortare.

Sen kom jag plötsligt av mig för bredvid vägen som vi gick på kom den där mörka snyggingen ni vet (som jag berättat om tidigare) springande i sin hage. Han hummade åt mig och jag svarade lite försiktigt och sträckte lite på mig. Mattes kommentar blev "Ojsan vad du blev snygg helt plötsligt nu då !". Jag och den där snyggingen hummade med varandra mer eller mindre hela vägen utmed hagen.

Efter en stund fick jag syn på kompisarna en bit längre fram och ökade farten lite. Men matte sa att jag skulle lugna mig ner mig. När vi kom ikapp dem så följdes vi åt in på travbanan.

Vi hade alla fått grimmor på oss allihop och vi var 5 st. Det var jag, Jerry, Katla, Blika och Snót.

En av oss var jättestor, men jag kände ju honom för han och jag hade snackat i våras över staketet en dag när han och en annan stor unghäst (enligt farbror Jerry) kom förbi vår hage där vi gick och strosade i godan ro.

(se inlägg 29 dec 08, 11 Januari 09, 22 januari 09, 27 Mars 09, 9 April 09 m fl ). 

Jag föjde med kompisarna in på "springrundan" som den kallades. Den gränsade till vår sommarhage så jag kände ju igen mig. Dessutom var jag ju här häromdagen och sprang några vändor med "samma gäng".

Ibland brukar flocken som jag tidigare gått i stå och se på oss eller springa med oss fast på andra sidan staketet. Det är jättekul för vi peppar varandra lite då.

Men idag var där inga hästar. Jag gnäggade lite men fick inte så mycket svar. Sedan släpptes vi lösa i grimmorna !!!!!!

Farbror Jerry han visste vad som gällde så han satte av i fart och naturligtvis följde vi andra efter honom ! Sedan fick vi springa - fria på den här inhägnade springrundan !! Jippeee - urkul.

Visst blev jag lite trött, men det var inte så farligt mer än att jag tyckte det var jättekul. Ibland stannade vi till och tog en tugga eller två av gräset. Sedan sprang vi och hade jättekul.

Tänk er själva en flock som får motionera på en fin springbana utan att någon stoppar oss ! Vi sprang ett par varv sedan ville de här tvåbeningarna fånga in oss, och det var ju inga problem. Jag visste ju att matte hade äpplen i fickorna. Även om det fanns gott grönt gräs runt "springrundan" som vi flera gånger provsmakade, så var ju äpplena som matte hade godare, och jag kom gärna till henne och fick några. De här tvåbeningarna, de är inte så tokiga ändå de. Det här är bra skojigt !!!!! Jag bara följde flocken ! Men att kunna stanna och äta lite då och då gjorde ju inte saken sämre.

Fördelen med de där tvåbeningarna är att de inte springer så fort !


  

Ovido - Quiz & Flashcards