Jag - En raggsocka

Inlägg publicerade under kategorin Äventyr

Av Raušur - 28 april 2011 14:24

Ja så påstår i alla fall matte att det ska vara, men inte vet jag.

Här har ni honom :


 

Av Raušur - 10 april 2011 18:30

Idag kom matte på kvällskvisten och pysslade om mig. Gissa om jag tyckte det var skönt när hon borstade bort all lös päls som låg och skräpade på min rygg. Mmmmm så "gött" det var.

Hon samlade ihop en massa päls när hon var klar för den här gången. Men fortfarande bara rasar det vinterpäls från mig. Det blir rullningar x flera igen i hagen i morgon.

När matte borstat av mig och fixat, då tog hon fram sadel och träns. Jag förstod genast var som var på gång och blev pigg och nyfiken !

Matte sadlade mig och tränsade mig och ledde ut mig.

Sedan satte hon upp på mig och vi gav oss iväg. Sadeln gled lite åt sidan när hon satte upp, men hon gjorde om sadlingen så den blev korrigerad.

Jag tyckte det var jättespännande att vara ute med matte på ryggen och jag hade rätt bråttom iväg. Men matte ville att jag skulle stå stilla ett tag först, sedan red hon iväg på mig. Det bar av mot skogen på en härlig grusväg. Den var flera km lång påstod matte, men jag reds bara en bit på den. Jag menar det var ju första gången jag hade matte på ryggen i år, och i det här stallet.

Det blev mestadels skritt. Men lite sidoförflyttningar ville matte hålla på med, vilket väl gick sådär. Men det viktigaste var ju att jag lyssnade tyckte hon.

Efter en bra stunds skrittande så bad matte mig öka farten lite, varpå jag började trava. Men då saktade hon omedelbart av mig igen, gjorde en ny hjälp och jag började trava igen. Matte saktade av mig och gav mig en ny hjälp. Eftersom hon saktade av mig blev jag lite osäker på vad hon ville, så jag började tölta några steg. Då hördes "BRA ! Jätteduktig tjej" i en jätteglad och uppmuntrande ton. Jag blev så paff så jag saktade av, och då stannade matte mig, bad mig se på henne, och gav mig en bit äpple ! Mums vad gott det var.

Sedan skrittade vi vidare. Efter en lång stund bad matte mig öka farten igen, och jag började trava. Men då saktade matte ner mig till skritt, och bad mig öka tempot lite mer. Jag kände hur hon liksom "tryckte på" mig med rumpan, och jag tog några töltsteg. Återigen utropade matte "BRA ! Duktig tjej !" och saktade ner mig till skritt. Hon klappade om mig och kliade mig lite på halsen. Sedan skrittade vi vidare ett tag till. Efter en stund gav matte mig galoppskänkel och jag började galoppera. Matte satt knappt på min rygg så den kunde röra sig fritt och det var skönt, så jag galopperade glatt på. Jag hade gärna velat fortsätta galoppera när matte bad mig sakta ner, men jag lyssnade och saktade ner efter ett par mellansteg i tölt. Genast berömde matte mig igen med "BRA !" och klappade mig på halsen.

Vi skrittade en bit till, och sedan tyckte matte tydligen att det räckte, för hon vände hemåt och skrittade mot stallet.

Efter en stunds promenad så bad hon mig tölta igen, och denna gång fattade jag vad hon ville jag skulle göra, så det blev några riktiga töltsteg, varpå matte återigen  sa "BRA tjejen !" saktade av mig och gav mig en äppelbit.

Väl hemma borstades jag av och sedan fotades det lite.

När det var klart fick jag äta middag. Gissa om det var gott.


 


  


Av Raušur - 1 april 2011 14:15

När Liz äntligen hade pysslat klart med mig så hör jag en bil köra in i paddocken (eftersom jag har ju bra hörsel och vet var de mesta ligger) och vända med något stort lät som ett släp. Hmm vad händer nu då? Nåja en får väl vänta och se.

Jag hör sedan att bilen lämnar släpet kvar och åker iväg.

Kort efter kommer en annan bil som jag inte riktigt kan känna igen och kör in och backar till släpet. Blika såg det nämligen och berättade det för mig. Ok tänker jag, vad händer då härnäst ? Jag får några sorters saker på mina ben som är som de där stövlarna tvåbeningarna har och sedan går vi förbi Blķka och rakt mot ett stort släp som står mitt ivägen för utgången till paddocken. Ok det här börjar allt bli lite läskigt. Vart ska jag nu och varför nu detta?? Många funderingar men inga svar.

Nåja Liz fortsätter och gå med mig emot släpet och rakt in i det.

Jag tvekar lite men sen går jag på lätt som en fjäder. Då stängs det bakom mig.

Jag hör hur Blķka stressar upp sig och håller på och bli tokig ! 

Vad är de som händer sa hon till  mig flera ggr och jag kunde ju inte ge något bättre svar än att jag faktiskt inte vet. Blķka visste inte riktigt hur hon skulle göra, skulle hon gå på eller inte ?

Men efter mkt om och men så gick hon på. Det stängdes även bakom henne och sen stängdes det en lucka till, och efter ett tag en tredje. Huu ! 

Nu är jag på transporten/släpet men har ingen aing om vart vi ska, och funderar en del, men sen hänger Liz och Cim upp en höpåse och pratar lugnande med oss.

Jag lugnar ner mig lite och börjar mumsa i mig höet och så även Blķka.

Sedan stängs den sista dörren som är framför oss. Blķka och jag fortsatte att fundera. Sedan börjar släpet rulla. Ok nu åker vi men jag har ingen aning om vart.

Nåja huvudsaken att släpet vet vart vi ska. Äter vidare på höet.. men sedan börjar släpet gå fortare och då måste vi börja balansera upp oss vilket inte är lätt.......

Efter en liten stund stannade vi till men det var inte länge.

Sedan började vi åka igen. Lite läskigt...

Efter en längre stunds körning (ca 30 min) så stannar vi igen. Helt plötsligt öppnades fram dörren och där är Liz. Hon låter lite orolig, men försöker ändå prata lugnande med oss...

Ok då är vi trygga för då är i alla fall Liz med oss och hon vet då antagligen vad vi ska och vad som kommer att hända härnäst, så jag bestämde mig för att slappna av och mumsa på höet. Vi stod stilla en bra stund, sedan stängde Liz dörren framför oss och så startade vi igen.

Å nej dags och balansera upp mig igen. Suck lite jobbigt är det, men nåja mer kan jag inte göra..


Helt plötsligt stannar vi igen, men vad är de här vi har nu stannat minst tre ggr nu

och jag vet inte varför.

Efter en stund startar släpet igen och då var det bara att fixa upp balansen igen. Hoppas vi inte stannar fler ggr nu de är rätt jobbigt och balansera upp sig måste jag säga....

Äntligen verkar det som om vi åker i ett sträck nu. Skönt då kan jag slappna av igen och stå i den balansen jag har, och behöver inte ändra den.. Visserligen blev det några korta och snabba stopp då och då, men det fungerade hyfsat bra..

Efter ett bra tag (ca 2 timmar) börjar det bli väldigt kurvigt vilket va<rken jag eller Blika gillade, för det var hur svårt som helst och hålla balansen.

Släpet gunga åt olika håll. Efter ett tag till slutar kurvorna och snart (ca 1½ timme) stannar släpet.

Vad är nu detta??? Är vi äntligen framme där vi skulle vara eller är det så att det bara var ett stopp och en paus till ? ? Bra fråga tyckte Blķka som var väldigt svettig. Jag hoppas att de är där vi ska stanna, fortsatte hon, för de här var en tuff match.. Ja du säger jag vi får helt enkelt vänta och se. Plötsligt öppnas framdörren

och in kommer Liz.

Då sa jag till Blika att jag antar att det är stopp nu, ja eftersom Liz kommer in i transporten, och det brukar hon annars inte göra. Ok skönt sa Blķka... 

Liz sa några ord och sen hör vi att två av dörrarna bakom oss öppnas och sen öppnades Blķkas dörr. Ut försvinner Blķka men även Liz. Vad är nu detta undrade jag. Jag då ska jag inte av här jag med ? Jag började stampa och gnägga och försöka ropa tillbaka Liz men nej inget svar. Liz bara gick och så plötsligt stängs alla dörrar bakom mig och än en gång.

Tänk vad övergiven jag kände mig nu när Liz gick utan att blicka tillbaks eller ens säga något... Efter ett bra tag (ca 20 min) kommer Liz tillbaka kollar av mig, sedan försvinner hon och så börjar släpet och röra sig ännu en gång och jag måste hitta balansen igen ! Uhh hur länge till ska det hålla på ? 

Efter bara en kort kort stund stannar släpet igen men vad är de här, Liz kommer oroad ut till mig jag blir glad att se henne men hon verkar bara kolla mig ännu en gång (men nu vet jag att hon är med i alla fall) och sedan startar släpet igen och ännu en gång måste jag balansera upp mig. Huu det här är inte lätt. Att åka transport är svårt må jag säga..

Efter någon timme eller så stannar vi igen och jag tänkte vad nu då, är det ett paus eller ett stopp igen eller? Nu kommer matte och tittar in till mig och hälsar på mig en kort stund.

Det var tydligen därför vi stannade, för sedan åkte vi igen men denna gång lite försiktigare iväg vilket resulterar till att de var lättare för mig att balansera upp mig. Vi åkte ett tag till i rätt jämn fart, (30-40 min) och sedan så stannade vi igen, men hallå? Men denna gång öppnades framdörren och Liz steg in ännu en gång in i transporten, då måste ju de betyda att jag äntligen är framme ? 

Hon ropade något till dom där bakom släpet och sen öppnades alla dörrarna igen men denna gång fick jag gå ut. Men någon brådska hade jag inte för jag ville inte riktigt backa ut. Det slutade med att även Min matte dök upp bredvid Liz, framför mig.

Jag blev lite förvånad men struntade ville absolut inte backa ut fats hon sa "Backa" till mig, och jag vet vad det betyder. Både matte och Liz stod och knuffa och putta på mig i fram och matte lät fganska besrtämd och Liz lät minst lika bestämd. 

Sedan kom någon helt plötsligt upp bakom mig och börja ta i mina hovar och då insåg jag att jag inte hade något annat val än att backa ut och de gjorde jag. Väl ute blev jag helt paff. Det var skymning på det här stället och en väldigt liten stallplan hmm?? Liz ledde in mig i stallet tog av mig täcket och benskydden och kände lite på mig sedan släppte om in mig i en box bredvid en ungefär lika stor häst som jag. En häst som jag aldrig träffat. Matte sa nånting om att hon trodde jag skulle trivas bra här även fast jag just nu var ensam tjej. Sedan småbabblade matte och Liz om ngt annat. Jag fick hö inlagt till mig och Liz sa hejdå till mig.

Jag såg mig omkring och undrade varför Liz sa hejdå, men eftersom dom hade nämt nåt om att trivas och så, så gissade jag att de betydde att jag skulle bo här.

Rätt nöjd mumsade jag på mitt hö pratade lite med grannpojken som visst hette Superbusen och var ett gotlandsruss. Inte för att jag vet vad det är, men jag vet så mkt att de inte är samma sort som jag i alla fall.

Stallet släcktes ner och Liz sa än en gång hejdå och sedan hörde jag bilen och släpet åka iväg.. Så jag nosade runt i min nya box och fortsatte äta.

Ha det bra.. hejdå..

Av Raušur - 19 februari 2011 08:00

Fick stå inne från igår kväll, och  nu på morgonen när jag vaknar så leds jag ut ur min box och mot en transport och undra var vi skulle ta vägen. Protesterar bara lite och så går jag på transporten och träffar en ny kompis, asså visst jag har sett henne i hagen och så men nu stod vi riktigt nära varandra och åkte dessutom transport en bit bort, de var intressant vi prata lite sen efter en stund skulle jag lastas ut ur transporten...

Men jag tyckte den kändes för trång så jag vägra backa sen backa kompisen min ut som heter Halastjarna men kallas för Hala och så provades jag och lasta ur igen, men ne jag ville inte alls så då öppna liz mellanväggen sista biten så fick jag ju vändas ut i stället..

Hmm de var ju intressant vägrar jag gå ut flera ggr får jag kanske vända mig flera ggr i stället.. jaja jag fick titta runt lite men sen släpptes jag ut i en hage med djup snö, hmm lite jobbigt men så kom de hästar springandes nerifrån och då strunta jag i att snön var djup jag bara sprang och sprang runt och fram å tillbaka i den hagen.. fick lite hö sprang lite till men sen ställde jag mig och mumsa i mig mitt hö...

Efter lång lång stund kom liz upp med cim till mig och så ledde dom ut mig ur hagen och gick omkring med mig ganska länge och jag tyckte de var så spännande så jag försökte få med mig liz och springa men hon tyckte jag bara var fjantig och alldeles "uppåt väggarna" vad de nu betyder...  sen stoppades jag in i hagen igen och jag börja höra en del jubel å visslingar och även musik å någon som prata väldigt väldigt högt...

Liz kom tillbaks till mig igen och gick med mig igen och då gick vi in i något litet stall med massa hästar i och där var ju även Hala... jag gnäggade till henne och lite fler för de hördes gnäggningar överallt.. så de blev lite mycket ljud i mina öron men de gick bra.. fick ju en del svar tillbaks dessutom men sen var jag helt plötsligt klar och leddes ut mot en paddock och reds en del i den men sen helt plötsligt red vi ner till någon väg med tre till hästar på och tre st tvåbeningar minst jaha vad e nu detta tänkte jag???

Liz får något mjukt och runt påträtt på armen och sen går hon runt lite med mig på vägen och försöker hålla mig stilla och ibland går och ibland inte och nu dessutom (å även i paddocken) hörde jag jublingar,visslingarna och även musiken högre och så ser jag någon rund sak och hästar i rörelse på den och sen hör jag den där människan (tvåbeningen) som pratar väldigt väldigt högt...

Jag tyckte detta verka mer konstigt men även rätt intressant... tillslut hör jag den där högljudda tvåbening ropa mitt namn och Liz namn och så rider vi in på den där runda saken i trav och svänger till höger för vi ska tydligen rida i vänster varv tyckte jag dom sa..  och så börja liz be mig gå fortare och lite bättre och sen ser jag de andra tre hästarna bakom mig, ok hmm så vi ska springa tillsammans på denna runda sak jaja ok då gör vi de och så gjorde vi de och vi sprang i minst tre varv åt de ena hållet och sen bytte vi håll och red åt de andra hållet i minst tre varv... hmm asså jag förstår inte riktigt de här, är de meningen att vi ska springa här runt, runt och runt och aldrig komma ut eller? hmm måste prova lite jag prova och springa lite mer åt den ena kanten men ne de gick inte då prova jag lite åt den andra kanten men ne de gick inte de heller, nehe ok då är de väl meningen att vi ska springa här runt, runt och runt men aldrig komma ut igen jaja.

Sen efter ett tag så tog liz ner mig till skritt och så öppnades en öppning ja äntligen får jag komma ut jag som aldrig trodde att vi skulle komma ut men vi kom ut och de var de där jublingarna och visslingarna igen hmm jag undrar ja varför, matte kommer och möter upp mig och säger nåt om till liz att de där gjorde ni bra och hon (alltså jag dårå) hade än sån energi och vilja,

Hmm... sen sa matte något om att lizette hur tyckte du att de gick för första gången med Glossa på en tävling och en tävlingsbana? liz svara då jag e jätte nöjd och ännu en gång berömde hon min vilja och energi.. med andra ord de jag nyss gjorde där inne på den runda saken var asså bra och nån sorts tävling, så de var därför jag sprang med några till och runt, runt.. glad i den nya händelsen så gick jag med liz in i stallet igen och sen försvann liz och sa nåt om att matte skulle ta hand om mig och liz själv skulle visst hämta någon... efter en stund kommer liz in med en annan häst som visst heter Įsgrimur och bor på stället här där den var va de nu liz sa jo just jag tävlingen var på.. sen försvann dom två iväg med väldans fart...

Lizette hade till och med glömt knäppa fast sadelgjorden ordentligt huu tur att han och hon inte tappa den då hade nog Įsgrimur blivit rädd så de måste vart så bråttom att lizette inte tänkte sig för huu läskigt tur att de gick bra ändå... mer om detta hittar du i Bloggen www.hradi.bloggagratis.se

När liz väl kommer tillbaks med Įsgrimur så är hon lite upprörd men sen börja hon slappna av hon fixar med Ąsgrimur och sen gick hon ut med honom och efter en liten stund kommer hon tillbaks till mig och leder ut mig ur boxen (fick låna en box en stund) och leder mig en bit ner på vägen där jag får ett ute täcke ovanpå fléece täcket som jag hade på mig och sen begav vi oss till hagen igen där jag hade fått gått tidigare fick en del hö och så fick jag stå där bra länge..

Efter en lång lång stund kommer liz och hämtar mig leder ner mig till banan men vi svänger ifrån banan istället och går mot några blåa saker och en transport så går liz runt med mig och fram och tillbaks med mig men sen efter en stund ser jag Halastjarna igen och så lastas Hala på först sen ska jag lastas på men ne de tyckte inte riktigt jag så jag konstra en hel del men sen tillslut gick jag på, och så bar de iväg hemåt (antar jag) efter en stund öppnas luckorna och ja de stämmer jag kördes hemåt, Halastjarna lastades ut först denna gång med och sen jag men samma sak denna gång med jag tog för givet att jag inte skulle komma ut därifrån så jag vägra backa ett tag men sen öppna dom sido väggen liz försökte backa mig igen men ne jag ville inte då vände hon mig igen istället hihi fick vändas tillsist ändå hehe.. liz tog av mig mina båda täcken och såg att jag var ganska torr så hon la bara tillbaks ute täcket och sen släppte hon ut mig med Gletta i våran hage.. ha en fortsatt bra efter middag....

Bilder kommer troligen upp senare bye bye..

Så nu har bilderna anlett..


           

Här har vi då bilderna från vår första tävling tsm på ett ställe som visst hette Björsbo..  :)

Av Raušur - 6 november 2010 15:30

Idag blev de kvällstur med Liz. Det gick hyfsat bra, jag reds en hel del i galopp och trav.

Väl framme vid Liz jobb så fick jag gå in i stallet en stund. Av med utrustningen och så fick jag ett halstäcke på mig, sedan fick stå där under tiden Liz fixade med en del arbetsuppgifter och red andra hästar m.m

När allt var klart bar de av hemåt i mörker. Det var lite läskigt men rätt ok, vi var reflexerade över allt i princip hehe. Liz berömde mig ofta och rätt mycket under turen eftersom jag inte är van att ridas i mörker. Men allt gick bra. Väl hemma i stallet så blev jag ompysslad och fick ett halstäcke på mig (lånade ett borta vid Liz jobb). Jag fick mitt hö och nu ska jag sova. Natti Natti

Av Raušur - 31 maj 2010 13:15

Idag så kom liz mamma ut och hämta mig och Gletta i hagen i vår/sommar solen

och ledde oss mot stallet, hmm undra vad som ska hända idag arbeta kanske

jippie i så fall... när vi kom fram till  våran gamla hage nästan så såg jag

en transport och undra vad den gjorde där, fnurlade på de ett tag men sen

såg jag liz gå in med Gletta i transporten, då tänkte jag undra om vi ska ut och åka uhhh läskigt i så fall, undra vart vi ska åka då. Efter att Gletta gått in utan problem så försökte Liz mamma lasta in mig men ne de ville jag inte riktigt

jag litade inte riktigt på henne och sen var de lite konstigt för hon såg ut och stå mot mig så ja ville inte riktigt gå in då liz mamma ropade på liz hon kom och tog mig och lasta på mig med lite lite motstånd men sen gick jag rakt in i den utan problem dörrarna stängdes bakom mig och sen satte liz upp ett matbord med

hö åt oss vi åt av de lite grand...





De kändes som evigheter när vi fick stå i transporten de funkade hyfsat bra men lite otåliga var vi men sen stängdes framluckan framför oss och så började de röra på sig de var lite obehagligt, men de var ändå rätt ok.. och vi åkte ganska länge tills vi stanna till en stund och liz kom ut öppna framluckan och pratade med oss och jag tyckte liz sa att vi hade åkt i ca 1½ timme och att de var ca en halvtimme kvar innan vi skulle få sträcka på våra ben....så började vi röra på oss igen och åkte en lång stund till tills vi stanna igen och baklämmarna öppnades och liz knäppte loss mig och lasta ur mig.. jag insåg att jag var på ett helt nytt ställe men tjejen vi möttes av kände jag igen så jag antog att vi var hos henne... jag har haft de svårt och hålla balansen under resan så jag var väldigt varm när jag lastades ur men liz la ett täcke på mig och gav mig lite hö så fick jag hämta mig en lång lång stund Gletta lastades oxå ur men hon hade visst haft de lättare och hålla balansen för hon var inte alls lika varm som jag men lite varm var hon men inte mycket...





Vi gick upp mot en hage och ett stall med nästan dubbelt så stora hästar som oss ungefär i Jerrys strl ni vet den där lite äldre gentlemannen i vårt stall, de var ovanligt och se så många stora men de var väldigt intressant ville gärna hälsa och leka med dom men ne jag fick nöja mig med och prata med dom och de räckte bra till de hehe de var riktigt intressant sen kom vi in i ett stall och fick mitt hö där och som sagt vila en lång lång stund de var skönt.

Sen gjordes vi ordning och leddes ut på stallplan med en stor häst kände henne inte men Gletta sa att de var liz kompis häst som heter Mayday fay och kan vara lite tossig och hetsig så Gletta sa att de var bäst att jag höll lite avstånd och försökte hålla mig lugn även om hon skulle tossa de tyckte jag var bra och veta...





Men ändå övervann nyfikenheten så när vi väl börja rida så ville jag gärna gå i rumpan på henne och nosa på henne och så men hon höll inte med om de och inte liz heller men visst försökte jag då och då men mest höll jag mig en liten bit ifrån eftersom liz sa de och även Mayday sa att de e bäst du håller dig ur vägen för här e mitt revir så våga inte bråka med mig.. hon var rätt bitchig som liz uttryckte de och även hennes ägare men hon sparkade aldrig utan hon bara vifta med svansen och la öronen tätt tätt bakåt om jag råka komma för nära.. så jag var försiktig men jag ville ändå gå hyfsat fort.... i alla fall vi red hur länge som helst men de var mysigt och jag hade lite roligt åt Gletta för hon som alltid brukar vara så orädd hon var typ rädd eller snarare reagerade på allt precis allt medans jag bara gick och njöt av naturen så jag började tvivla lite på hennes ledarskap men jag vet ändå att när vi väl e på hemma plan igen då kommer hon och vara tuff och cool igen hehe jag e helt säker på de.. vi red hur länge som helst och överallt kändes de som och de var så intressant att jag vill nog åka hit fler ggr om jag får för matte min...





Sen nångång så kanske hon själv rider på mig då... jaja i alla fall vi red mest i skritt men de blev även galopp sträckor och trav bitar men mest skritt som sagt sen när vi väl var hemma igen i mayday stall så fick vi varsina täcken på oss och så fick vi varsitt kilo hö och så fick vi vila upp oss innan hemfärden.. Åh Gletta la sig till och med och sov ett tag.. själv ville jag inte riktigt ligga utan jag stod i stället... hörde att liz och hennes mamma och kompisen åkte iväg ett tag och lät oss som sagt vila upp innan hemfärden, när dom väl kom tillbaka efter ett bra tag så gjorde dom i ordning oss för hemfärden.






Vi lastades på, Gletta först, hon gick rakt in i transporten utan konstigheter ännu än gång så jag bestämde mig för att göra detsamma så direkt efter Gletta Klev jag på transporten själv i princip och liz mötte upp mig för hon hade inte hunnit ut en sen stängdes dörrarna än en gång efter oss och sen bar de iväg hemåt jag och Gletta stod stilla och sov hela vägen hem för vi kände på oss att de var riktigt sent och vi såg de på våra förares sätt oxå.. så vi stod som sagt stilla och sov hela vägen hem till stallet jag tror nog till och med liz somna oxå.. väl hemma så lastades vi ur på sävas tysta, mysiga och lugna stallbacke leddes in i stallet och fick sova inne i våra boxar eftersom de var så sent... så natti natt alla i blogg världen.. För nu ska jag och Gletta lägga oss ner och sova i våra trygga boxar...

Av Raušur - 6 september 2009 08:15


Vid åtta tiden fick jag frukost och det smakade bra. Jag hade trots allt sovit rätt så gott i natt. Får se vad den här dagen har med sig nu då.

"Min matte" kom och sa gomorron till mig och kliade mig på halsen en stund innan hon gick in till en av valackerna och tog på honom något som såg ut som en pyjamas. Det kallas "eksemtäcke" det har jag lärt mig av några av stona i min flock som har det varje sommar för att de ska slippa ha en massa flugor som biter dem överallt. De får sår när de kliar sig som gör ont och tydligen kliar väldigt. Nackdelen med det täcket enligt "mina ston" är att de själva inte kommer åt att klia sig så bra mot träd och sådant, det är ju tyg emellan. Men samtidigt så håller de en del av flugor och knott borta från hårremmen enligt de ston jag frågat.

Sedan gick en annan tvåbening in till den andra valacken och tog på honom en pyjamas också. Därefter leddes de ut i sin hage tydligen för de sa hej så länge och att de hoppades att vi skulle ses ikväll igen. Sen kom en tvåbening och hämtade Gletta och så var jag ensam i stallet igen tillsamamns med mina 3 kompisar från "min flock", så jag pratade lite med dem och sedan åt jag upp min mat som smakade sött och gott innan jag högg in på höet. Inte alls tokigt faktiskt. Men jag längtade ut. Mina 3 kompisar hade mindre ont i sina fötter nu och det tyckte de kändes skönt.


Av Raušur - 5 september 2009 18:45



Senare på kvällen kom några av de äldre hästarna från en annan flock in i stallet och jag pratade lite med dem. Först kom två valacker som jag aldrig träffat förut, men de hälsade och presenterade sig som Heljar och Vinur. Sedan kom några ston in dte var Katla, Gletta, Snót och Blika. Blika och Gletta hälsade bara som hastigast på mig.

Bredvid mig stod en flicka som sa att hon hette Katla och var 5 år gammal. Hon verkade trevlig.

Sedan kom "min mamma" alltså "min tvåbening" in i min box och ville hälsa på mig. Men jag var lite osäker, för hon luktade inte morötter idag, och inte heller äpplen. Men när hon kliade mig på halsen så slappnade jag av och buffade lite på henne.

Sen kom det rätt hastigt in två andra tvåbeningar i stallet, och då hajade jag till lite, för dem kände jag inte igen. De hörde visst ihop med två valacker som tydligen också bodde här, men som jag inte kände, ännu.

De äldre stona och Katla togs ut i två omgångar för att "motioneras" tydligen. Först ut var Katla och Gletta, sedan var det Snót och Blikas tur. De berättade att de hade tvåbeningar på ryggen när de gick ut i skogen i sällskap med varandra. Det lät lite konstigt tyckte jag, för de tvåbeningar jag sett hade ju egna ben och kunde ju röra sig relativt fort utan att behöva ha någon som bar på dem eller hjälpte dem att ta sig fram.

Nåväl de här äldre hästarna verkade vara rätt vamna vid det. Men konstigt var det, tycker i allal fall jag !


Ovido - Quiz & Flashcards