Idag kom min matte tillbaka till stallet flera gånger. Varje gång hon gick förbi hagen så tittade jag upp för att se vad hon tänkte göra. Efter en stund kom hon fram till hagen tillsammans med några andra tvåbeningar. De tog på sk grimmor på några av mina kompisar, och narturligtvis ville jag också vara med så jag kom fram för att se om någon grimma var ämnad för mig. Jajamensan där fanns en. Den fick jag på mig och sedan följdes vi åt ut från hagen jag och 3 kompisar.

Inne i stallet hörde jag en av tjejerna från "sommarhagen" ropa. Katla svarade och jag följde efter. Vi kom in i stallet och fick mat där. Det var en sådan där god betfor som smakar jättegott.

Medan jag stod där och mumsade kom fler hästar in i stallet, bl a två valacker som var väldigt trevliga och som hållt mig sällskap häromdagen.

Efter en stund kom min matte in till mig och tog på mig en grimma. Hon ledde ut mig och ställde mig i stallgången. Sedan började hon borsta på mig och det var jätteskönt. Det kliade ju lite kan man säga, så att hon kliade mig med borsten där jag inte kom åt, det hade jag ju inget emot. Sedan tog hon på mig en lång lina och pratade med en annan "tvåbening" som följde med ut i hagen (paddocken) utanför stallet. Där tog den här andra tvåbeningen, Tess kallad tydligen, tag i ett grimskaft i min grimma och medan min matte stod i mitten, så ledde Tess mig runt min matte en bit ut i lina. Det var ju inte särskilt svårt, men det var lite spännande.

Sedan sa min matte något där inne i mitten och jag stannade för att höra efter bättre. Då kom min matte ut till mig och gav mig en äppelbit. Mumsigt. Sedan fortsatte vi gå, eller rättare sagt jag och Tess gick medan matte stod i mitten och inte gick så mycket. Sedan sa matte samma sak som för en stund sedan, och jag stannde, och fick ett äpple. Nästa gång hon sa samma sak stannade jag utan att tveka och fick ännu en äppelbit och lite gos. Sedan ville de tydligen att jag skulle vända mig åt andra hållet och gå där, så då gjorde jag det. Så fort min matte gjorde en antydan till det där ljudet som betydde att jag skulle få ett äpple, så stannde jag. Då fick jag äpple och mera gos. Så höll vi på ett tag.

Sedan lämnade Tess över mig helt till min matte och matte och jag gick en ny promenad ner mot "hagen där han med de mörka ögonen gick". Men idag såg jag inte till honom. Lite besviken ska det väl erkännas att jag blev, men det gick ju an ändå. Min matte och jag gick en lite längre bit idag. Men när vi var på väg tillbaka till stallet så kom "han med de mörka ögonen" travandes upp till oss i sin hage. Kunde inte hjälpa att jag hoppade till lite granna. Även idag hummade han och jag med varandra. Han undrade vad vi gjorde och jag sa bara att vi går lite. Sedan gick matte och jag hemåt, lite sprang vi också och jag "töltade", ja så sa min matte i alla fall. Inne i stallet ställdes jag åter upp i stallgången och matte började borsta på mig.

Hon dröjde sig kvar en stund vid mitt ena bakben, det vänstra, sedan talade hon lite lågt till Tess, som var kvar i stallet. Hon visade henne ett sår jag hade på benet, det var ingen stor grej tyckte jag, men matte ville tvätta det och Tess ville rensa bort skorpan så att det läktes bättre. Inte gjorde det mig något för det kändes knappt och gjorde inte ont. Det bara killades lite. Sedan tvättade matte såret, och det var lite kallt det hon tvättade med, men det gjorde inte ont, så jag lät henne hållas. Hon gnuggade lite på såret också med bomull och sådant där kallt, men inte heller det gjorde mig något. Sen fick jag komma in i boxen och äta mer betfor och lite fler äpplen. Efter en stund fick jag även sk ensilgae. Det smakade jättebra. Inte var det så dumt att vara inne precis, här serverades ju en massa mat.

Medan jag åt tog matte ut ett av stona från sommarhagen. Hon skulle visst rida henne tillsammans med Tess. Medan de var ute stod jag i godan ro och åt upp min mat. När de kom hem var de alla svettiga och de hade visst busat ute idag sa stoet från sommarhagen till mig. De hade haft kul.

Sedan försvann alla tvåbeningar från stallet och vi som var inne slumrade till lite.

Efter en bra stund kom de tillbaka och då fick vi komma ut i vår hage. Jag först. Sedan gick matte och en som visst hette Nicka och hämtade de andra. Men vid grinden hade de lite struligt en stund, för Katla blev rädd för något och ville inte gå in. Kanske var det för den stora vattenpussen som blivit innanför grinden till vår hage.

Tydligen hade någon fyllt på vårt vattenkar, men glömt stänga av vattnet, så det rann ju över och blev en vattenpöl. Men jag tyckte nog Katla var lite larvig jag. Det är väl inget farligt att bli lite våt om fötterna. Har hon aldrig gått i våta hagar hon ? Jodå sa hon det hade hon, men hon gillad einte att bli smutsig om fötterna. Fjolligt tyckte nog jag. För jag brydde mig inte om lite vatten.

När vi alla äntligen var samlade i hagen så fick vi lite fler äpplen. Mumsigt. Det är visst säsong för dem tror jag.

Natti Natti !